Korvua-Näljänkäjoki samtillståndsområde är ett 126 km långt fiskeområde för kastfiske i de glest bebyggda gränstrakterna mellan Norra Österbotten och Kajanaland. Till tillståndsområ det hör tiotals forsar och strömmar av olika längd på åtta delägarlags, en privat egendoms och Forststyrelsens vatten.
Älvarna är i tiden rensade på grund av timmerflottning, men har senare restaurerats så de passar laxfiskar bättre. Huvudmålarten i området är harr, men ställvis finns också möjlighet att få öring. Fiskbeståndet är i huvudsak naturligt för man har inte planterat fisk i älvarna på många år. För att trygga fiskstammens livskraft har man fastställt strängare tillståndsvillkor än i rekreationsfiskeområden där fisk av fångststorlek utplanteras. Fisket är också utmanande, men en skicklig fiskare belönas med en vacker ädelfisk med hel fena, en fisk som garanterat inte ger sig så lätt!
På området finns över 60 forsar och dessutom många mindre strömmar, så det finns gott om rum att fiska. En stor del av forsarna kan nås med bil, men en del kräver lite vandring och deras stränder kan vara svårframkomliga med buskage eller blockfält. Största delen av forsarna ligger i skogsbruksområden, men det finns också skyddade stränder, t.ex. skyddsområden för gamla skogar.
1.6.–31.10.
1.4.2025
Forststyrelsens spöfisketillstånd för åar och älvar i Enontekis, Enare och Utsjoki kommer ut till försäljning tisdagen den 8 april. Tillstånden kan skaffas via tjänsten Eräluvat.fi och servicenumret.
9.12.2024
All information om spöfiskeområden har ännu inte översatts till engelska och svenska på den förnyade Eräluvat.fi-tjänsten. Därför kan inte alla spöfisketillstånd ännu köpas som självbetjäning. Tillstånden kan dock skaffas via Eräluvat-kundtjänst.
19.11.2024
Webbplatsen Eräluvat.fi och webbutiken Eräluvat har förenats och förnyats. I förnyelsen har de gamla kundkontona tagits ur bruk och tidigare köpta tillstånd kan inte längre ses. Betalda tillstånd gäller som normalt.
I det här tillståndsområdet behöver du spöfisketillstånd när du fiskar med spö i forsar och strömmar. Dessutom ska du betala fiskevårdsavgift om du inte är under 18 år, över 70 år eller har fyllt minst 65 år före den 31.12.2023.
Om du bara fiskar med ett spö och ett bete i lugnvatten, till exempel i sjöutvidgningar, räcker det att betala fiskevårdsavgiften.
Det är helt förbjudet att meta och pilka i forsar och strömmar i vattendrag för vandringsfisk (även i detta tillståndsområde). I lugnvatten är det tillåtet att meta och pilka gratis med ett spö.
Observera att Korvua-Näljänkäjokis tillståndsområde i praktiken består helt av strömmande vatten.
Alltid kontrollera läget för tillståndsområdet i kartfönstret eller PDF-kartan på denna sidan. Genom att öppna kartfönstret kan du se närmare på tillståndsområdets läge.
På området finns tre roterande fredningsområden, som byts med två års mellanrum.
Utifrån de roterande fredningsområdena finns det två permanent fredade områden i tillståndsområdet vilka är
avsnittet mellan Myllykoski och Taivalkoski i Korvuanjoki (PDF-karta 1) och
området vid fiskodlingen Mustarinta i Koivuanjoki, som sträcker sig från ödestugan till Hätämutka (PDF-karta 3).
Dessutom är det förbjudet att fiska öring i Korvuanjoki på avsnittet mellan Raumankoski och Louhenkoski (PDF-karta 2).
Områdesbegränsningarna har märkts ut på kartfönstret i denna sidan och på PDF-kartor.
Tillståndsområdet ligger i glesbebyggda trakter och servicen är mycket anspråkslös. Avstånden mellan tillståndsområdets olika forsar är också långa och det finns inte många butiker eller servicestationer. Detta är bra att beakta då man planerar fisketuren.
Mer information om inkvartering och andra turismtjänster kan också sökas på kommunernas webbplatser:
Harren är den primära målfisken i Korvua-Näljänkäjoki och den förekommer jämnt i hela tillståndsområdet. Bra tidpunkter att fiska harr är i juni kring midsommar och när vattnen blir svalare på hösten. Då äter särskilt stora harrar bra och går bra att få tag på. På hösten förflyttar sig harren till lugnare delar av forsen, t.ex. slutet eller forsnacken. Överlag trivs harren i lite lugnare delar av forsen där vattnet är djupt och ger skydd. Harrarna i området är i genomsnitt 20 – 40 cm, men de största kan bli så stora som över en halv meter.
Öring förekommer sparsamt i hela området, men jämförelsevis bästa chansen att få en sådan har man i Korvuanjoki. Början och slutet av sommaren är bra tider att fiska öring. Öringen finns i snabbare delar av älvarna än harren, ibland i förvånansvärt kraftiga forsar. Att få en öring över minimimått i området kan vara en utmaning, men inte alls omöjligt.
Öringen är fredad 1.9 – 30.11. Som ansvarsfull fiskare undviker du under den tiden fiske och vadande i områden där det förekommer öring.
Fiskaren kan gärna söka upp avsides forsar, som undgått mycket fiske. Ett stort område har den fördelen att det håller bättre för fisketryck än enskilda forsar. Det finns alltid ställen som fått vara i fred för fiskare. Noggrann planering före fisketuren och lite ansträngning ute i terrängen kan bli furstligt belönade.
Under heta perioder kan det vara en utmaning både att fiska harr och öring, på grund av det lägre vattenståndet och de varma ytvattnen. Då lönar det sig att koncentrera fiskandet till kvällen och natten.
Är fiskarna passiva kan man prova att låta draget eller flugan hänga stilla precis framför den förmodade fisken. Fisken kan hugga efter en förvånansvärt lång stund...
Området lämpar sig som fiskemål vid båtutfärder. I huvudfårorna rinner tillräckligt med vatten också under torra perioder.
För forsfisket lämpar sig vanlig kast - och flugfiskeutrustning av liten eller medelstorkaliber. Särskilt för kastfiske räcker ultra-light-utrustning alldeles bra. Den är trevlig att fiska harr med.
Vadarutrustning underlättar flugfiske, för på de flesta stränderna finns inte plats att svänga spöet bak åt på grund av riklig växtlighet. En vadarstav är också bra att ha eftersom vissa forsar är svårvadade.
Bland dragen lönar det sig att prova små forswobblers och spinnare. Prova också gärna små nirha-beten i silver eller guld.
Bland flugorna har svarta/bruna nymfer med kulhuvud, svart leech, Muddler Minnow, små tinsels samt Ylämaan pajero fungerat bra.
Ingen utplantering av fisk görs längre i tillståndsområdet och det är rätt länge sen de senaste utplanteringarna. Därför kan fiskaren anta att bytesfiskarna är i huvudsak av naturlig härkomst. Vid behov kommer utplantering att göras endast med yngel av de naturliga fiskarna (harr och öring).
De senaste utplanteringarna gjordes 2008.
Området hör till Näljänkä-rutten i Ijo älvs vattendrag. För länge sen var älvarna i området kända som fina fiskevatten, men på 1950 - och 60 -talet rensades älvarna för att underlätta timmerflottandet. Då blev det svåra tider för laxfiskarna, eftersom det inte längre fanns skyddande stenar för dem i forsarna och lekområdena blev också lidande. Situationen blev ännu sämre på grund av dikningen av skogar under samma årtionden. Särskilt öringsstammarna rasade till obefintlighet.
Norra Österbottens och Kajanalands miljöcentraler restaurerade områdets forsar under åren 1988–2002. Den senaste restaureringsåtgärden gjordes 2010, när Forststyrelsen gjorde tiotals grusbäddar i Korvuanjoki, som lekområ den för öringen.
De senaste utplanteringarna i de restaurerade forsarna gjordes 2007. Efter det har utplanteringar inte gjorts, förutom ett par utplanteringar av försöksnatur av små havsörings- och laxyngel. Försöken varen del av projektet Vandringsfiskarna återvänder till Ijo älv.
Harren är den främsta bytesfisken i Korvua-Näljänkäjokis forsar och strömmar och den förekommer jämnt i hela området. Harr utplanterades i återställningssyfte i de restaurerade forsarna åren 1999–2006. Vid utplanteringen användes harrar av Ijo älvs stam. Idag är harrstammarna livskraftiga och förökar sig naturligt.
Bra ställen för harrfiske är Naamanka-, Näljänkä-, Lyly- och Korvuanjoki samt Korpijoki. Stora harrar har fångats åtminstone i Näljänkä- och Korvuanjokis forsar.
Öringen är ett betydligt sällsyntare byte i området, eftersom den förökar sig så lite i området, förutom i vissa forsar. Jämförelsevis mest öring förekommer det i Korvuanjoki, men även där varierar yngelproduktionen kraftigt från år till år. Det finns tecken som tyder på att öringarna i Korvuanjoki gärna äter i övre delen av Korvuanjärvi, där det finns mycket siklöja. Öringarna som vandrar tillbaka från sjöarna är emellertid få.
Öring utplanterades i de restaurerade forsarna 1999–2007. För utplanteringen användes öringar av stammar från Rautalammi-rutten och Kitkajoki ovanför Jyrävä. I älvarnas bifåror förekommer lokal dvärgväxt öring, "tonko", men de här bäckarna är också yngelområde för öringar som vandrar till huvudfåran. Därför ska man inte fiska i dessa bifåror, de hör inte heller till tillståndsområdet.
De mest betydande yngelproduktionsområdena i Korvuanjoki är helt fredade från fiske och yngelproduktionen i dem kommer att följas med i fortsättningen. I älvarna förekommer även gädda och abborre, som ibland hugger också i forsarna. I området finns också sik, men den är ett sällsynt byte i forsarna.
Naamankajoki: 3,85 m3/s (nedredelen)
Korvuanjoki: 7,1 m3/s (nedredelen)
Näljänkäjoki: 14,2 m3/s (nedredelen)
Lylyjoki: 4,6 m3/s
Medelbredden är 20 – 45 meter.
Bytesfiskar: Harr, tillfälligtvis öring
Forsarna är svårvadade.
Napptips: Korpikoski
Korpijoki är Näljänkä-ruttens huvudälv, via vilken alla tillståndsområdets vatten rinner till Ijo älv. Det här märks särskilt på forsarnas storlek. Tillståndet berättigar till fiske i Korpijokis övre delar, med en längd på ca 7 km (från Vääräkoski neråt till Korpikoski). Korpikoski-forsen i Korpijoki är redan över 2 km lång.
Längd: 50 km.
Medelbredd: 12–14 m.
Bytesfiskar: Harr, öring.
I Kurjenkoski-området får man endast fiska med traditionell flugfiskeutrustning.
Napptips: Purkajankoski (börjar vid upprinningsområdet vid Korvuanjärvi), Murennuskoski, Säynäjänkoski och Lahnasenkoski, där det finns en kåta och en eldplats som sköts av Metsäkylä byaförening.
På Korvuanjoki deltog vår nationalförfattare Kalle Päätalo i timmerflottande fyra somrar på 1930-talet. Älven har också en intressant historia som livsmiljö för flodpärlmusslor; här hittade den berömda pärlfiskaren Konrad Hollo år 1925 Kajanalands största pärla, som enligt ryktena hamnade bland Sveriges eller Englands kronjuveler. Senare rasade musselstammarna på grund av överfiske, förstörd livsmiljö och laxfiskarnas kris. I området finns pärlmusselbestånd med gamla individer, som inte förökat sig på många år. Flodpärlmusslan är fredad enligt naturskyddslagen; man får inte röra den eller lyfta upp den ur vattnet. I områ det pågår projekt, vilkas syfte är att undersöka möjligheterna att återuppliva stammarna av flodpärlmusslor.
Korvuanjoki börjar i Korvuanjärvi och rinner ut i Korpijoki. Denna etapp är 50 km lång, med drygt 10 km fors och med övriga strömmar medräknade nästan 20 km strömmande vatten. Fallhöjden mellan Korvuanjärvi och Korpijoki är ca 100 m.
Korvuanjoki restaurerades i sin helhet 1988–2002, varefter en stor del av älven varit fredad en lång tid. Det har stärkt framför allt öringens livskraft och upplivat dess naturliga förökning. En del av fredningsområdena upphörde att gälla med det nya samtillståndet, men i de mest betydande yngelproduktionsområdena är fiske fortfarande förbjudet. Korvuanjoki har de t klaraste vattnet av alla älvar i tillståndsområdet.
Längd: 20 km.
Medelbredd: 12 – 15 m.
Bytesfiskar: Harr, (Öring).
Napptips: Kinkelinkoski (vindskydd och eldplats), Taivalkoski.
Forsarana i Lylyjoki restaurerades år 1994. Lylyjoki börjar i Lylyjärvi och rinner ut i Näljänkäjoki.
Längd: 3 km.
Medelbredd: 4–6 m.
Bytesfiskar: Harr, Öring, Gädda.
Välijoki är ett litet mål med några forsar och strömmar. Stränderna är snåriga och svårframkomliga. Välijoki passar för den som är intresserad av utmanande bäckfiske.
Längd 16 km (tillståndsområdet).
Medelbredd: vid övre loppet 6–10 m och vid nedre loppet 20–25 m.
Bytesfiskar: Harr, Öring (ett sällsyntare byte).
Napptips: Juurikkakoski, Pitkäkoski, Vääräkoski
Näljänkäjoki börjar i Näljänkäjärvi och rinner ut via Suolijärvi till Korpijoki. Fallhöjden på vägen är sammanlagt 47 m. I början är fåran smal, men nedströms växer den och är vid Väärä- och Kiehtäjänkoski redan av avsevärd storlek. I Näljänkäjoki finns avsnitt som före bildandet av samtillståndsområdet länge var fredade (Juurikkakoski, Pitkäkoski och Kiehtäjänkoski). Näljänkäjoki restaurerades åren 1999–2000 och de sista utplanteringarna gjordes 2005.
Medelbredd: 10–13 m.
Bytesfiskar: Harr.
Napptips: Kokkokoski, Harrivirta
Naamankajoki får sin början i Naamankajärvi och rinner ut i Näljänäjoki De består nästan hel av fors, med bara ett kort avsnitt lugnvatten emellan. Forsarna är fiskeekonomiskt restaurerade år 1999. Forsarna i övre ändan är snabba och i nedre ändan lite långsammare. Avsnittet är i sin helhet flugfiskeområ de, där fiske är tillåtet endast med traditionell flugfiskeutrustning. Forsarna nås från närheten av Joukokylä via skogsvägarna som går från Luokkala till Parkkila. Längd: 4,5 km.
Längd: 7 km.
Medelbredd: 4–6 m.
Bytesfiskar: Gädda, Abborre.
Litet mål utan forsar. Stränderna är snåriga och svårframkomliga.
Stränderna i tillståndsområdet är mestadels skogsbruksområde, men det finns också skyddsområden för gamla skogar. Vill man fiska i så naturlig miljö som möjligt så passar dessa skyddsområden bra:
Kuurnakoskis och Särkikoskis södra stränder i övre delarna av Korvuanjoki
Korpijokis båda stränder
I Näljänkäjoki från nedre delen av Pitkäkoski till övre delen av Oravikoski
Nedre delen av Taivalkoski i Lylyjoki
Naturintresserade ska absolut besöka Siikavaara naturskyddsområde, som i fråga om landskap och växtarter hör till de mest värdefulla naturskyddsobjekten i vårt land. I området finns mångsidiga friluftskonstruktioner och stigar. Det ligger öster om Korpijoki.
Tillstånden säljs för perioden:1.6.–31.10.2025
Tillstånden säljs för perioden:1.6.–31.10.2025
