Fisketerminologi

Fiskarens ABC – De viktigaste termerna med förklaringar

Allmän fiskerätt

är en fiskerätt som kan jämföras med allemansrätten och som kan vara avgiftsbelagd eller avgiftsfri. Till den allmänna fiskerätten hör bl.a mete, pimpling och fiske med strömmingshäckla och handredskapsfiske med ett spö efter betald fiskevårdsavgift.Den allmänna fiskerätten gäller inte i fors- och strömområden med vandringsfisk och inte i vatten där fiske är förbjudet enligt någon bestämmelse. NTM-centralerna kan fatta beslut om begränsande av den allmänna fiskerätten i vissa områden.

Allmänna vatten i sjöar

är vattenområden på vissa stora sjöars fjärdar (Höytiäinen, Enare träsk, Koitere, Lappajärvi, Orivesi, Ule träsk, Puruvesi, Pyhäselkä och Päijänne). För att få fiska med endast ett spö och ett kastspö räcker det att fiskevårdsavgiften är betald (18–69-åringar). För fiske med flera spön (trollingfiske) krävs ett lokalt samtillstånd för handredskapsfiske. Samtillstånd för handredskapsfiske säljs av de lokala fiskeriområdena. För fiske med fångstredskap på allmänna vattenområden i insjöarna krävs fisketillstånd från Forststyrelsen.

Allmänna vatten i havet

är vattenområden i havet utanför byagränserna, där man fritt får idka fritidsfiske. 18–69-åringar måste betala fiskevårdsavgiften. Ett undantag är fiskare som har fyllt minst 65 år senast den 31 december 2023: de behöver inte betala avgiften. De allmänna vattnens gränser finns på grundkartor och på www.retkikartta.fi.

Delägarlag (tidigare fiskelag)

är ett förvaltningsorgan bildat av delägare i ett fiskevatten som hör till flera fastigheter. De lägarlagets verksamhet regleras av Lagen om samfälligheter, Lagen om fiske och delägarlagets regler. De lägarlaget ska sköta fisket och vården av fiskbestånden i sitt område så som lagen om fiske förutsätter.

Fiskeförbudsområde

En myndighet kan förbjuda mete, pimpling och annat handredskapsfiske på vissa områden. Sådana är t.ex. av NTM-centralen beviljade förbud mot handredskapsfiske enligt fiskelagens 54 §. Fiske kan också vara förbjudet enligt någon annan lag eller förordning.

Fiskeområden

är lagstadgade samarbetsorgan vars medlemmar är delägarlag och vattenområdets ägare samt organisationer för kommersiella fiskare och rekreationsfiskare. De är ur fiskerinäringssynpunkt enhetliga verksamhetsenheter som kan finnas på en eller flera kommuners område. I Finland finns sammanlagt 225 fiskeområden. De nya fiskeriområdena ersätter fiskeområdena från början av 2019.

Fiskevårdsavgiften

är statens fiskeavgift av skattenatur. Om du är 18–69 år och fiskar ska du betala fiskevårdsavgiften. Fiskevårdsavgiften behöver inte betalas om man fiskar endast med metspö, pilk eller strömmingshäckla eller om man är under 18 år, har fyllt 70 år eller har fyllt minst 65 år före 31.12.2023. Med betald fiskevårdsavgift kan du fiska med ett spö i nästan hela landet. Fiskevårdsavgiften berättigar även till fritidsfiske i Finlands ekonomiska zon och på statens allmänna vattenområden i havet.

Fiskeövervakning

Polisen, fiskemyndigheter, tull- och gränsbevakningsmyndigheter, Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare samt edsvurna fiskeövervakare har rätt att övervaka att de regler och förordningar som gäller fisket följs. De har också rätt att beslagta redskap som använts för otillåtet fiske och den fångst som fåtts med dem.

Fiske med övriga redskap

Fiske med övriga redskap innebär fiske med nät, katse och andra stående fångstredskap. För detta behövs tillstånd för fiske med övriga redskap. I största delen av vattnen i statens sjöar får man med tillstånd fiska med stående redskap. I statens vatten i älvar och små sjöar får man däremot inte fiska med stående redskap.

Fredningstid

är en tidsperiod då det är förbjudet att fånga en viss fisk- eller kräftart. Under tidsperioden då fiskarten eller kräftan är fredad får man inte använda sådana fångstredskap i vattnet som är avsedda för eller lämpar sig för fångst av den. Under fredningstiden måste en fredad fisk eller kräfta som fastnar i ett fångstredskap släppas tillbaka i vattnet utan dröjsmål.

Fångstmått

är minimi- eller maximilängden på fisk eller kräftor som får fångas. Fiskens längd mäts från hakspetsen till spetsen av den rakt utsträckta och hopklämda stjärtfenan. Det är förbjudet att ta fiskar eller kräftor som är mindre än minimimåttet eller större än maximimåttet. De lägsta tillåtna måtten är bestämda i fiskeförordningen.

Fångstrespons

Forststyrelsen samlar in fångstrespons för att kunna planera nyttjandet och vården av fiskevattnen, bl.a. utplantering, på bästa sätt. När fiskaren ger fångstrespons deltar han eller hon i vården av fiskevattnen. När det gäller dem som fiskar med stående redskap betyder nätfiskarnas anmälningar särskilt mycket.  Fiskare ska ge fångstrespons för tillstånd enligt fiskeplatsens (egna) tillståndsvillkor.

Innehavare av fiskerätt

kan vara ett delägarlag, en ägare till privat vatten eller en som arrenderar ett fiskevatten. Innehavaren av fiskerätten är skyldig att se till att fisket och vården av fiskstammarna i vattnet idkas enligt principen om hållbart nyttjande.

Kräftfiske

Kräftfisket startar den 21.7 kl. 12.00 och slutar den 31.10. I Lappland börjar kräftfisket den 1.8. För kräftfiske behöver du kräftfisketillstånd. Vid kräftfiske är det viktigt att kunna skilja mellan den inhämska flodkräftan och signalkräftan och att veta varför förebyggande avkräftpest är kräftfiskarens viktigaste uppgift. Innan man börjar fiska kräftor ska man alltså noggrant läsa anvisningarna och informationen gällande kräftfiske. Mer information om kräftfiske.

Mete

är en kostnadsfri allmän fiskerättighet, som inte kräver tillstånd. I lagen om fiske avses med mete fiske utan konstgjort bete och utan för kastfiske lämpad rulle där det används ett spö och en krok.

Närings-, trafik och miljöcentralerna (NTM-centralerna)

är statens regionalförvaltningsmyndigheter, och i tre av dem finns Jord- och skogsbruksministeriets fiskerihushållningsenheter, somsköter fiskeriärenden. Fiskerihushållningsenheterna har 11 verksamhetsställen som ger råd i fiskefrågor.

Pimpling

är en kostnadsfri allmän fiskerättighet, som inte kräver tillstånd. I Lagen om fiske avses med pimpling fiske med ett kort spö och en vid en lina fäst pirk som hålls i rörelse i lodrät riktning. Pimpling är förbjuden i fors- och strömområden i vattendrag för vandringsfisk samt i vattenområden där fiske är förbjudet enligt någon annan regel eller förordning.

Rekreationsfiske

I Finland finns särskilda områden avsedda för rekreationsfiske, där fiskbeståndet och ramarna för fisket är avsedda att ge speciellt fina upplevelser. För rekreationsfiske behövs ett spöfisketillstånd för det aktuella området.

Vård av fiskevattnen

Forststyrelsen använder intäkterna från fisketillstånden till vårdav fiskevattnen, fiskearrangemang och informering. Enligt lagen om Forststyrelsen är fiskeärendena offentliga förvaltningsuppgifter, det vill säga Forststyrelsen samlar inte vinst åt staten genom fisketillstånden. Tillståndsintäkterna återgår till fiskarna bland annat genom vården av fiskevattnen. Vården inkluderar utöver utplantering också många andra metoder att påverka fiskbestånden och fiskevattnens kvalitet. Värdefulla fiskstammar kan stödas och återupplivas genom restaureringav fiskarnas livsmiljö i forsar och sjöar, kringgående av vandringshinder, effektivt fiske av mindre värdefull fisk för att korrigera fiskbeståndets struktur eller helt enkelt genom vårdav fiskbestånden med hjälpav organisering av fisket.